Puss
Pussade ditt fotografi som står i min bokhylla nu innan jag gick och la mig. Varför har jag inte gjort det innan? Kändes bra. Vill pussa på dig varje kväll. Pussar i massor min älskling!!!
saker jag skulle vilja...
att du skulle ha sett idag! Eller rättare sagt som jag skulle vilja se dig att se. Flummigt värre men du har nog sett allt idag, önskar bara att jag hade sett dig, det är nog det jag vill få fram.
Iallafall var jag och mamma på Väla idag en snabbis. Vi var inne på malmström och Camilla där mamma hittade en jättefin jacka i laxrosa. Där såg jag även två jättefina shortor, en röd/vit randig och en orange/vit randig, killskjortor då alltså. Jag kan inte hjälpa det men tittar fortfarande på kläder som hade passat Henrik så bra. Fanns även fina chinos, såna som Henrik hade sagt att han ville ha! Kan inte hjälpa att kolla på underkläder och tänka att de här hade Henrik tyckt varit fina/fint på mig. Mycket går i oranget och laxrosa, färger som Henrik älskade och hade tyckt varit så fint på mig, gud vad han hade gillat denna våren:( Köpte en vårjacka idag, som jag tror Henrik hade tyckt var fin på mig, jag hoppas det iallafall för jag kan ju inte fråga honom längre:( Önskar så att jag kunde fråga honom, men han har säkert sett, hoppas jag!
Har myst med Ella nu på kvällen, borstat henne och gjort henne fin! Tur att jag har henne. Lite som ett barn som vill ha uppmärksamhet och får en att tänka på annat ibland. Ska nog ta en bild på henne och lägga upp så ni får se hur stor hon har blivit....eller ja jag tycker hon blivit stor, i andras ögon är hon nog fortfarande en mini.
Elle och jag saknar dig som in i bomben! Men jag försöker tänka att du är här hos mig, att du ligger bredvid mig och håller om mig varenda natt! <3
Iallafall var jag och mamma på Väla idag en snabbis. Vi var inne på malmström och Camilla där mamma hittade en jättefin jacka i laxrosa. Där såg jag även två jättefina shortor, en röd/vit randig och en orange/vit randig, killskjortor då alltså. Jag kan inte hjälpa det men tittar fortfarande på kläder som hade passat Henrik så bra. Fanns även fina chinos, såna som Henrik hade sagt att han ville ha! Kan inte hjälpa att kolla på underkläder och tänka att de här hade Henrik tyckt varit fina/fint på mig. Mycket går i oranget och laxrosa, färger som Henrik älskade och hade tyckt varit så fint på mig, gud vad han hade gillat denna våren:( Köpte en vårjacka idag, som jag tror Henrik hade tyckt var fin på mig, jag hoppas det iallafall för jag kan ju inte fråga honom längre:( Önskar så att jag kunde fråga honom, men han har säkert sett, hoppas jag!
Har myst med Ella nu på kvällen, borstat henne och gjort henne fin! Tur att jag har henne. Lite som ett barn som vill ha uppmärksamhet och får en att tänka på annat ibland. Ska nog ta en bild på henne och lägga upp så ni får se hur stor hon har blivit....eller ja jag tycker hon blivit stor, i andras ögon är hon nog fortfarande en mini.
Elle och jag saknar dig som in i bomben! Men jag försöker tänka att du är här hos mig, att du ligger bredvid mig och håller om mig varenda natt! <3
brazil nut oil
Duschar och smörjer in mig med body shops brazil nut oil bara för din skull! Tills jag inser hur patetisk jag är å börjar storböla. Vill ha dig här, allt jag gör ,alla kläder jag bär är för din skull och ingen annan! Älskar dig och just nu vill jag bara vara hos dig. Vila i din trygga famn!
Ont i huvud å nacke
Vaknade med ont i huvudet å nacken igen. Varit så i några dagar nu. Var grymt längesen jag hade det såhär, måste varit i somras eller höstas. Men hade Henrik legat bredvis mig imorse så vet jag att jag hade kämpat mig upp ur sängen och gått till jobb ändå. Vad ska man göra för att vilja gå upp på morgonen när inte Henrik är här. Jag vill ingenting utan honom. Det är så jävla orättivst. Finns ingen rättvisa i denna världen.
Kommer ihåg dagen innan, vi var så lyckliga, pratade om så många planer. Henrik spelade fotboll, kom hem, duschade och bytte om för en tur upp till Berga och titt på en bil, sen till väla, gick runder där ett tag och fikade. Sen kom vi hem, jag städade garderoben för att få ordning, Henrik vilade lite, hade ju varit uppe mycket tidigare än jag å tränat. Vi hängde upp massa Jackor på vinden. Sen fixade vi oss för ett restaurangbesök med jenny. Vi gick ner till stan tillsammans med Jenny, kommer så starkt ihåg att vi gick förbi en sån bil vi hade tänkt att köpa. Henrik var så stolt. Vi hade jätte trevligt å jag kommer starkt ihåg att jag tittade in i Henriks ögon och så -Du är så fin! Mina ord för Jag älskar dig! Vi gick vidare till utposten där det blev någon cider för Henrik och redbullvodka för mig. Sen gick vi hem till eva och Matti. Där blev det något glas vin. Kommer ihåg att jag, jenny och eva stod å dansade till en youtube film på nätet när henrik tittade in på oss från dator rummet. Han undrade verkligen vad vi höll på med men log stort, han var nog inte van att se mig dampa på det sättet. Vi gick ner till rock cafe där det blev en drink och sen blev det max för mat. Sen bar det iväg hemåt för oss. Kommer ihåg att jag drog tag och kysste min älskling utanför bogarts på söder sen gick vi hem. Vi somnade som två stockar och jag vaknade bara av en puss på kinden när Henrik skulle gå till jobb:( Resten av historien vet vi men varför?
Jag vill ha henrik här. Jag behöver honom mer än någon annan på denna jorden just nu. Han är som en drog för mig och jag har abstinensbesvär. Det är så jävla ensamt utan honom. Allt är helt fel. Ingen Henrik som förklarar hur mycket han tycker om mig, ingen jag kan höra av mig till, vill bara prata med Henrik, förklara hur mycket jag tycker om honom och säga att han måste komma tillbaka! Jag klarar mig inte här utan Henrik, eller rättare sagt jag vill inte klara mig här utan honom. Vill ha honom som förr, nära mig! Det är fan inte rättvist, sitter här med tårarna forsandes ner för mina kinder. Allt jag behöver är att Henrik ska komme hit och ge mig lite tröst och värme:( Allt jag behöver är min Älskling. En självklarhet för många men praktiskt omöjligt för mig.
Livet är så jävla orättvist!!! Allt jag vill ha är detta^
Kommer ihåg dagen innan, vi var så lyckliga, pratade om så många planer. Henrik spelade fotboll, kom hem, duschade och bytte om för en tur upp till Berga och titt på en bil, sen till väla, gick runder där ett tag och fikade. Sen kom vi hem, jag städade garderoben för att få ordning, Henrik vilade lite, hade ju varit uppe mycket tidigare än jag å tränat. Vi hängde upp massa Jackor på vinden. Sen fixade vi oss för ett restaurangbesök med jenny. Vi gick ner till stan tillsammans med Jenny, kommer så starkt ihåg att vi gick förbi en sån bil vi hade tänkt att köpa. Henrik var så stolt. Vi hade jätte trevligt å jag kommer starkt ihåg att jag tittade in i Henriks ögon och så -Du är så fin! Mina ord för Jag älskar dig! Vi gick vidare till utposten där det blev någon cider för Henrik och redbullvodka för mig. Sen gick vi hem till eva och Matti. Där blev det något glas vin. Kommer ihåg att jag, jenny och eva stod å dansade till en youtube film på nätet när henrik tittade in på oss från dator rummet. Han undrade verkligen vad vi höll på med men log stort, han var nog inte van att se mig dampa på det sättet. Vi gick ner till rock cafe där det blev en drink och sen blev det max för mat. Sen bar det iväg hemåt för oss. Kommer ihåg att jag drog tag och kysste min älskling utanför bogarts på söder sen gick vi hem. Vi somnade som två stockar och jag vaknade bara av en puss på kinden när Henrik skulle gå till jobb:( Resten av historien vet vi men varför?
Jag vill ha henrik här. Jag behöver honom mer än någon annan på denna jorden just nu. Han är som en drog för mig och jag har abstinensbesvär. Det är så jävla ensamt utan honom. Allt är helt fel. Ingen Henrik som förklarar hur mycket han tycker om mig, ingen jag kan höra av mig till, vill bara prata med Henrik, förklara hur mycket jag tycker om honom och säga att han måste komma tillbaka! Jag klarar mig inte här utan Henrik, eller rättare sagt jag vill inte klara mig här utan honom. Vill ha honom som förr, nära mig! Det är fan inte rättvist, sitter här med tårarna forsandes ner för mina kinder. Allt jag behöver är att Henrik ska komme hit och ge mig lite tröst och värme:( Allt jag behöver är min Älskling. En självklarhet för många men praktiskt omöjligt för mig.
Livet är så jävla orättvist!!! Allt jag vill ha är detta^
Måndag igen:(
Läste lite av din blogg precis. Varför gjorde jag det? Blir så ledsen över att jag sårat dig, fått dig att vara orolig och ledsen under en del av vårt förhållande. Men alla har vi det jobbigt i förhållande ibland. Är bara så arg på mig själv att jag skulle vara så osäker och velig av mig. Du/vi hade det inte lätt i första halvan av vårt förhållande. Jag tänkte för mycket, som alltid! Men är så ledsen över att jag gjorde dig så orolig när jag innerst inne visste att jag älskade dig och inte klarade mig en enda dag utan dig:( Men jag behövde tydligen det, och det blev ju bra. Jag hoppas bara att du kände och verkligen visste hur mycket jag älskade dig. Det värsta är att jag aldrig kan få svar på det:( Men jag tror att jag verkligen visat det för dig! Älskar dig , saknar verkligen allt med dig:(
kalas....inte något för mig
Kalas ska vara roliga! Eller är den turen förbi, att man ska få uppleva ett kalas som roligt. Idag var det bara jobbigt. Så mycket saker som man tänker, fan vad fräckt detta skulle Henrik sett eller shit vad Henrik hade skrattat om han hade sett detta. Men nu gråter jag bara, tanken på att jag aldrig mer kan berätta för honom om något fräckt jag sett eller bara tanken av att han aldrig kommer få uppleva massa nya saker som jag får uppleva gör mig ledsen. Vill att han ska uppleva allt med mig!!! Vill kunna berätta för honom -vet du vad jag har gjort idag? eller vet du vad jag såg för konstigt idag? saker man aldrig tänkt på men som man verkligen tänker på varenda dag nu...
Det som hände får verkligen inte hända, det ska inte hända. Men med hjälp av dålig sjukvård och lite hjälp på traven med en envis, godtrogen person så blev det som det blev. Men man litar ju på läkarna, eller trodde sig göra det. Men icke! Aldrig igen litar jag på läkare. De har gjort mig så mycket ont här i livet!! Men jag får inte gå runt och tänka såhär det vet jag, jag får inte tänka att det kanske gått att göra något åt det. För då kommer jag aldrig att må bättre, då kan jag grubbla på det hela livet. Jag vet att jag inte får tänka på det men det är svårt när man vill ha tillbaka den man älskar!!!
Det som hände får verkligen inte hända, det ska inte hända. Men med hjälp av dålig sjukvård och lite hjälp på traven med en envis, godtrogen person så blev det som det blev. Men man litar ju på läkarna, eller trodde sig göra det. Men icke! Aldrig igen litar jag på läkare. De har gjort mig så mycket ont här i livet!! Men jag får inte gå runt och tänka såhär det vet jag, jag får inte tänka att det kanske gått att göra något åt det. För då kommer jag aldrig att må bättre, då kan jag grubbla på det hela livet. Jag vet att jag inte får tänka på det men det är svårt när man vill ha tillbaka den man älskar!!!
Söndagstankar
Varför skulle detta hända just mig eller rättare sagt dig. Jag klarar inte detta. Vill ju ha dig! Vi trodde ju båda att det var lugnt, men Henrik jag kunde tyvärr inte hoppa in i din kropp och känna vad du kände. Önskar jag kunde för då hade jag nog oroat mig mer för dig än vad jag gjorde. Du sa att det var lugnt, att det skulle bli bra. Envis! Men som sagt du kunde ju inte veta, är så lätt att säga i efterhand.
Ska på kalas om 2 timmar, vill inte men måste nog. Förr eller senare måste jag träffa alla, men jag vill inte vara den alla tycker synd om, hatar att vara den personen. Men allt känns så fel Henrik, du ska ju följa med, hålla mig i handen, vara där med mig, komma upp bakom mig å hålla handen runt min midja, åh varför?!
Så fort jag blir själv blir jag så jävla ledsen, när jag är bland människor kan jag skingra tankarna, men när jag är själv blir det så uppenbart att du inte är här:(
Är så ensam, vi älskade ju varandra, är ju inte så att någon gjort slut, att man insett att någon inte älskar den andra. Utan vi älskar ju fortfarande varandra, det mest orättvisa är att vi inte får vara tillsammans. Fan vad jag är klen!! Jag är ingenting utan dig! Behöver dig för att känna mig lycklig, känna att jag betyder något. Behöver dig, vill visa all min kärlek till dig som gror inom mig men som jag nu inte kan visa till dig på det sätt som jag hade velat! Du förändrade mycket inom mig som jag aldrig skulle gå! Jag vågade bli älskad till slut! Jag ville ha barn med dig, innan jag träffade dig sa jag att jag aldrig skulle ha barn. Verkligen aldrig! Men du fick något inom i mig att tänka om! Du fick mig att våga leva, att våga tänka i andra banor! Men nu vet jag inte vad jag ska tro, när allt runtomkring mig alltid bara ska rasa samman. Vi hade något bra, något riktigt fint som ingen kan ta ifrån oss. Men jag önskade att det skulle få vara tills vi blev gamla tillsammans!! Ja till och med den tanken hade jag tänkt. Så då förstår ni vilket intryck denna mannen gav på mig! Inte likt mig att tänka så långt ska ni veta. Älskar dig Henrik! Saknar dina fina ord som gjorde mig så glad!!!
Ska på kalas om 2 timmar, vill inte men måste nog. Förr eller senare måste jag träffa alla, men jag vill inte vara den alla tycker synd om, hatar att vara den personen. Men allt känns så fel Henrik, du ska ju följa med, hålla mig i handen, vara där med mig, komma upp bakom mig å hålla handen runt min midja, åh varför?!
Så fort jag blir själv blir jag så jävla ledsen, när jag är bland människor kan jag skingra tankarna, men när jag är själv blir det så uppenbart att du inte är här:(
Är så ensam, vi älskade ju varandra, är ju inte så att någon gjort slut, att man insett att någon inte älskar den andra. Utan vi älskar ju fortfarande varandra, det mest orättvisa är att vi inte får vara tillsammans. Fan vad jag är klen!! Jag är ingenting utan dig! Behöver dig för att känna mig lycklig, känna att jag betyder något. Behöver dig, vill visa all min kärlek till dig som gror inom mig men som jag nu inte kan visa till dig på det sätt som jag hade velat! Du förändrade mycket inom mig som jag aldrig skulle gå! Jag vågade bli älskad till slut! Jag ville ha barn med dig, innan jag träffade dig sa jag att jag aldrig skulle ha barn. Verkligen aldrig! Men du fick något inom i mig att tänka om! Du fick mig att våga leva, att våga tänka i andra banor! Men nu vet jag inte vad jag ska tro, när allt runtomkring mig alltid bara ska rasa samman. Vi hade något bra, något riktigt fint som ingen kan ta ifrån oss. Men jag önskade att det skulle få vara tills vi blev gamla tillsammans!! Ja till och med den tanken hade jag tänkt. Så då förstår ni vilket intryck denna mannen gav på mig! Inte likt mig att tänka så långt ska ni veta. Älskar dig Henrik! Saknar dina fina ord som gjorde mig så glad!!!
Bjudning
Blev bjuden till mina föräldrar på mat! Men det är ju helt fel, Henrik ska ju också med?! Jag vill inte gå dit och äta själv:( Det var ju en mysig stund som vi hade, bara komma hem till mina föräldrar och bli ompysslade. Mys! Saknar!!! Det första jag tänkte var att ja gärna men ska bara höra med Henrik om han också har lust ikväll?! :( Och det vet jag att han självklart hade haft! Han älskade att bara komma hem till mina föräldrar, såg ut som att han kände sig som hemma. Satte sig direkt ner vid bordet och tog fram tidningen för att läsa sporten eller satte han sig framför tvn, bytte kanal till fotboll eller sporten och slog sig till ro.
Är så arg, hade Henrik kommit in tidigare på kvällen och sagt att hans hjärta dunkade till emellanåt så hade han kunnat levt idag?! Eller hade han det?! Ingen som vet men bara så jävla surt att veta sån fakta. Hade nästan varit bättre att veta att vi/han inget hade kunnat göra. Att det ändå hade skett!! Jobbigt att gå runt med tanken "tänk om?"
När ska man inse att jag kommer få leva utan honom resten av livet? För jag vill verkligen att han ska komma tillbaka:S Han kan inte lämna mig här själv!:( Du har ställt till det för mig, vet att det inte var din mening älskling men ibland måste jag få vara arg. Eller?! Älskar dig över allt annat!!! Varför skulle just du få ett dåligt hjärta, du som hade så mycket kärlek att ge?!
Är så arg, hade Henrik kommit in tidigare på kvällen och sagt att hans hjärta dunkade till emellanåt så hade han kunnat levt idag?! Eller hade han det?! Ingen som vet men bara så jävla surt att veta sån fakta. Hade nästan varit bättre att veta att vi/han inget hade kunnat göra. Att det ändå hade skett!! Jobbigt att gå runt med tanken "tänk om?"
När ska man inse att jag kommer få leva utan honom resten av livet? För jag vill verkligen att han ska komma tillbaka:S Han kan inte lämna mig här själv!:( Du har ställt till det för mig, vet att det inte var din mening älskling men ibland måste jag få vara arg. Eller?! Älskar dig över allt annat!!! Varför skulle just du få ett dåligt hjärta, du som hade så mycket kärlek att ge?!
Lördag
Ännu en lördag utan dig. Hatar lördagar. Det var ju vår dag!!! Saknar dig som fan Henrik!!! ÅÅÅ vad jag är arg över att detta skulle hända. Det skulle ju vara vi för alltid!!!
tröst
Nästan alla runt omkring mig har sin tröst utom jag. Behöver dig!!!
Arg och ledsen.
Så arga och ledsen. Tänk om Henrik själv hade kunnat förhindra det om han inte varit så jävla envis. Visst han trodde väl bara att det var hem och vila som gälde så skulle allt vara bra igen. Inte tänkte han att han skulle ramla ihop och dö mitt framför ögonen på mig. Men fan förlåt Henrik att jag är arg på dig men jag vill bara ha dig här!!!
Jag vill inte leva med denna sorgen hela livet. Så jävla bittert. Jag kommer aldrig igen bli den person jag varit. Kommer aldrig våga glädjas på samma sätt som innan, kommer ha svårt att älska till 100% och jag kommer vara ännu räddare och oroligare av mig än vad jag redan var. Usch kan tänka mig att Henrik mår riktigt dåligt att se mig nu. Kan se hans oroliga blick framför mig, den han alltid hade när han såg mig ledsen. Vill inte att han ska må dåligt eller vara ledsen. Han kunde inget veta och det är så lätt att vara efterklok.
Fan det har gått 2 jävla månader av ett år som kommer bli det tuffaste i hela mitt liv (förhoppningsvis ska det väl inte hända mer elände?!) Jag vill inte leva såhär samtidigt som jag inte vill ha något ogjort, förutom det som sista som hände. Vill ju sitta där i "vår" bil, Sitta och heja när Henrik spelar fotbillsmatcher, ligga i "vår" säng. Sitta på "vår" balkong och dricka vin! Kan någon förklara för mig att jag klarar mig utan Henrik?! För jag känner inte att jag gör det, behöver prata med honom, behöver höra saker från honom för att känna mig stark! Behöver få säga saker till honom för att känna att jag har någon nära som jag kan prata med.
Jag vill inte leva med denna sorgen hela livet. Så jävla bittert. Jag kommer aldrig igen bli den person jag varit. Kommer aldrig våga glädjas på samma sätt som innan, kommer ha svårt att älska till 100% och jag kommer vara ännu räddare och oroligare av mig än vad jag redan var. Usch kan tänka mig att Henrik mår riktigt dåligt att se mig nu. Kan se hans oroliga blick framför mig, den han alltid hade när han såg mig ledsen. Vill inte att han ska må dåligt eller vara ledsen. Han kunde inget veta och det är så lätt att vara efterklok.
Fan det har gått 2 jävla månader av ett år som kommer bli det tuffaste i hela mitt liv (förhoppningsvis ska det väl inte hända mer elände?!) Jag vill inte leva såhär samtidigt som jag inte vill ha något ogjort, förutom det som sista som hände. Vill ju sitta där i "vår" bil, Sitta och heja när Henrik spelar fotbillsmatcher, ligga i "vår" säng. Sitta på "vår" balkong och dricka vin! Kan någon förklara för mig att jag klarar mig utan Henrik?! För jag känner inte att jag gör det, behöver prata med honom, behöver höra saker från honom för att känna mig stark! Behöver få säga saker till honom för att känna att jag har någon nära som jag kan prata med.
:S
Hörde idag att Henrik antagligen hade svimmat på jobb samma dag. Blir så sur på honom ibland. Varför sa han inget till mig? Varför ringde han inte mig så jag kunde hämta honom tidigare om han inte mådde bra. Finns så många varför att man kan bli knäpp!!! Men varför Henrik sa du inte det till mig?! Jag berättade alltid allt till honom, till och med saker som kanske inte han ville veta. Önskar så att han talade om mer till mig än vad han gjorde ibland:( Men samtidigt var det hans charm, han var så enkel men ändå så svår! Fan saknar!!!
Grattis Älskling
GRATTIS ÄLSKLING! Vad e de för en dag, vad e de för en dag. Nä de är igen vanlig dag för det är Henriks födelsedag hurra hurra hurra. Önskar så att du var här. Solen skiner och i världens vårväder hade vi kunnat fira din födelsedag!!! Fy fan vilken jobbig dag. Vill bara ha dig här. Livet blev verkligen inte som jag hade tänkt mig. Fan kommer aldrig finnas någon som dig, du var ingen vanlig kille, du var verkligen något utöver det vanliga. Just nu känns det som att mitt liv kräver dig!! Du var min livboj, du var min räddare, som fick mig att gilla livet, som fick mig att inse att det inte bara finns elände, att inte allt är jobbigt, att man inte alltid behövde vara rastlös och uttråkad. Men nu är jag tillbaka på ruta ett. Vill inte vara där. Vill ju leva ett förhållande med dig, kunna blicka framåt mot nya äventyr. Vill inte sitta här själv i soffan, gråtandes på din födelsedag av att du lämnat denna jorden:( Vi älskade ju varandra ....tofflarna Hanna och Henrik!!
Känns taskigt att säga men känns som att vem som helst utom Henrik hade kunnat gå bort. Då hade jag haft min snuffie att gråta och trösta mig hos. Då hade jag vid denna tidpunkten gått vidare i mitt liv som alla andra runt omkring mig. Hade kommit in i vardagen och bara lärt mig leva med och acceptera att livet är orättvist. Men tänk er att vara själv, att sakna en person som ni aldrig igen kommer att få träffa, det är inte så att han bara är bortrest utan personens ansikte och skepnad finns inte längre. Tänk er att ändå försöka gå vidare mot något som är mot sin egen vilja. Mot ett liv utan att någonsin igen få se eller prata med den ni älskar. Tänk er att folk säger till er att livet går vidare och att han finns här för dig! Men förstår inte folk att att jag inte vill att livet ska gå vidare utan Henrik, Att jag inte vill att han bara ska finnas någonstans där uppe, att jag bara vill ha honom här krama och kyssa honom, se honom igen, prata med honom. Jag vet att alla vill väl men jag orkar inte höra fler klyschor.
Jag känner mig bara jävligt ensam, att först leva med den kärleken Henrik gett mig och sen försöka gå vidare utan honom. Det är tufft det kan jag lova. Alla ni som träffat Henrik vet vilket intryck han gav på folk, han vara en sån människa man bara kunde gilla, tror inte det var någon som tyckte illa om honom, jag hade bara turen att han Älskade mig lite mer än alla andra. Och det är jag evigt tacksam för! Önskar bara jag kunde visa honom hur mycket han verkligen betydde för mig!!
Känns taskigt att säga men känns som att vem som helst utom Henrik hade kunnat gå bort. Då hade jag haft min snuffie att gråta och trösta mig hos. Då hade jag vid denna tidpunkten gått vidare i mitt liv som alla andra runt omkring mig. Hade kommit in i vardagen och bara lärt mig leva med och acceptera att livet är orättvist. Men tänk er att vara själv, att sakna en person som ni aldrig igen kommer att få träffa, det är inte så att han bara är bortrest utan personens ansikte och skepnad finns inte längre. Tänk er att ändå försöka gå vidare mot något som är mot sin egen vilja. Mot ett liv utan att någonsin igen få se eller prata med den ni älskar. Tänk er att folk säger till er att livet går vidare och att han finns här för dig! Men förstår inte folk att att jag inte vill att livet ska gå vidare utan Henrik, Att jag inte vill att han bara ska finnas någonstans där uppe, att jag bara vill ha honom här krama och kyssa honom, se honom igen, prata med honom. Jag vet att alla vill väl men jag orkar inte höra fler klyschor.
Jag känner mig bara jävligt ensam, att först leva med den kärleken Henrik gett mig och sen försöka gå vidare utan honom. Det är tufft det kan jag lova. Alla ni som träffat Henrik vet vilket intryck han gav på folk, han vara en sån människa man bara kunde gilla, tror inte det var någon som tyckte illa om honom, jag hade bara turen att han Älskade mig lite mer än alla andra. Och det är jag evigt tacksam för! Önskar bara jag kunde visa honom hur mycket han verkligen betydde för mig!!
Onsdag
Att prata med kuratorn idag kändes bra. Kunde släppa efter lite mer denna gången. Hon sa några kloka saker. Att jag kunde vara lite egoistisk ibland, att gå ut å gå med kompisar för att inte känna mig ensam och kanske inte enbart för att jag vill gå ut å gå med just den personen. Sen sa jag att jag kanske ändå var tvungen att lära mig att vara själv, men hon menade på att jag är alltid blir själv ibland ändå, att jag liksom inte behövde bjuda hem dom och ta med dom in i duschen efter promenaden. Ganska smart sagt faktiskt! Sen skulle jag ändå inte undvika att gå ut och gå själv bara för att det skulle påminna om att Henrik normalt brukade gå med, tvärtom skulle jag gå ut å gå för att släppa in honom mer i min vardag! Att inte utesluta honom från mitt liv liksom. Men det gör jag ju absolut inte, jag tänker på honom hela tiden!
Imorgon är det Henriks födelsedag. 25 år! Den skulle firats med pompa och stått sen hade jag tänkt att annordna en fest till honom till helgen. Han ville inte ha något stort men jag tyckte att man skulle fira ordentligt när man fyller 25. I present hade jag tänkt köpa en klocka och några snygga färgglada björn borg kallingar. Det hade jag redan planerat i mitt huvud. Så många planer man hade! Hela detta året kommer vara grymt jobbigt, alla dagar och datum man upplevt tillsammans ska upplevas en gång till, påminnas om vad man gjort vid olika högtider, ser inte fram emot några födelsedagar och definitivt inte julafton. Den var så underbar denna julen, så mysig! Usch vad jobbigt det kommer att bli!!!
Och nu väntar två jobbiga dagar. Ska jobba både morgon och kväll. Sammanlagt 9 timmar/dag. Jobbar 6.30-11.00 och 15.15-19.40. Jobbigt!!
Usch vad jag känner mig ensam nu. Ska kela lite med Ella.....
Ska det vara så svårt
Ska det vara så svårt att bara få som man vill. Fan att jag ska vara så bortskämd, som Henrik skämta med mig i Lissabon då vi fotade mig i en T-shirt där det stod " I´m not spoiled, I´m not, I´m not, I´m not" Jag vill ha Henrik här, jag vill, jag vill, jag vill. Men här hjälper det inte att man nästa alltid fått som man vill. För jag kommer aldrig få det jag vill. Fattar inte hur jag ska orka leva utan min Henrik. De som ser mig på jobb eller när jag stängt av, när jag inte orkar tänka, kan se hur dåligt jag egentligen mår. Hur jävla mycket jag saknar Henrik!!
Jag försöker tänka att han alltid är med mig, att han skyddar mig och att han kan se mig. Men jag vill ju kunna se honom också, jag vill kunna prata med honom. Jag är så jävla osäker i mig själv. Jag är inte den glada, spralliga, trygga människan jag kunde se ut att vara när jag hade Henrik. Jag hade lärt mig att jag också kan mer än vad jag tror, att jag också är en människa som kan göra intryck. Men utan Henrik känner jag mig som ingenting. Det var han jag skulle leva mitt liv med ingen annan. Inga fler dejter, inget mer krångel, allt sånt skulle jag sluppit då jag visste att han var mannen i mitt liv. Och jag visste att han aldrig skulle lämna mig, alla som kände Henrik vet att hade han bestämt sig så hade han bestämt sig och skulle aldrig ändra sig! Jag känner på mig att jag kommer bli en bitterfitta, fast jag inte vill det.
Fan vad jag stör mig att man inte kan ändra på det som hänt. Hatar att döden är så definitiv, att man inget kan göra åt det.
Jag hatar att vara själv. Hatar att inte ha Henrik vid min sida, att kunna messa honom när jag känner mig rädd. För jag är verkligen världens mes. Så jävla mörkrädd trodde jag aldrig att jag var. Nu vet jag varför jag alltid kan sova så fort det är liv och rörelse runtomkring mig. Med rörelse runt mig känner jag mig trygg! Trodde aldrig man kunde må så här dåligt som jag gör nu, trodde att jag mått dåligt innan men det är ju ingenting mot detta. Man får perspektiv på saker och ting. Men jag behövde verkligen inte detta. Det enda jag behöver är Henrik. Kan det vara så svårt?!
Jag försöker tänka att han alltid är med mig, att han skyddar mig och att han kan se mig. Men jag vill ju kunna se honom också, jag vill kunna prata med honom. Jag är så jävla osäker i mig själv. Jag är inte den glada, spralliga, trygga människan jag kunde se ut att vara när jag hade Henrik. Jag hade lärt mig att jag också kan mer än vad jag tror, att jag också är en människa som kan göra intryck. Men utan Henrik känner jag mig som ingenting. Det var han jag skulle leva mitt liv med ingen annan. Inga fler dejter, inget mer krångel, allt sånt skulle jag sluppit då jag visste att han var mannen i mitt liv. Och jag visste att han aldrig skulle lämna mig, alla som kände Henrik vet att hade han bestämt sig så hade han bestämt sig och skulle aldrig ändra sig! Jag känner på mig att jag kommer bli en bitterfitta, fast jag inte vill det.
Fan vad jag stör mig att man inte kan ändra på det som hänt. Hatar att döden är så definitiv, att man inget kan göra åt det.
Jag hatar att vara själv. Hatar att inte ha Henrik vid min sida, att kunna messa honom när jag känner mig rädd. För jag är verkligen världens mes. Så jävla mörkrädd trodde jag aldrig att jag var. Nu vet jag varför jag alltid kan sova så fort det är liv och rörelse runtomkring mig. Med rörelse runt mig känner jag mig trygg! Trodde aldrig man kunde må så här dåligt som jag gör nu, trodde att jag mått dåligt innan men det är ju ingenting mot detta. Man får perspektiv på saker och ting. Men jag behövde verkligen inte detta. Det enda jag behöver är Henrik. Kan det vara så svårt?!
Mitt ljus har slocknat
Saknat Henrik som fan idag, det gör jag varje dag men denna dagen har varit olidlig! Vill verkligen ha honom här, men det går fan inte hur jag än gör. Ärligt talat förstår jag inte hur jag ska kunna leva här utan Henrik? Han var den som gjorde min dag, han lyste upp i mörkret, han fick mig att känna mig hel. Hur ska jag klara mig nu? Hur ska jag någonsin må bra igen. Just nu vill jag inte gå upp en morgon till utan Hernik vid min sida:(
Vill att du ska komma hem:(
Jag vill inte vara här utan dig längre:( Varför? Vill bara att du ska komma hem. Jag klarar mig inte utan dig. Idag är verkligen en sån dag, tänkte om jag kanske ligger kvar lite längre i sängen så finns du där nästa gång jag vaknar. Men icke. Vad är det för önsketänkande? Jag vet ju men jag vill bara ha dig här. Känns som att idag har min hjärna tappat det sunda förnuftet. Idag hoppas den på att du kommer att komma och hålla om mig!!!
Hur kunde det bli såhär?! Det skulle ju bli bra! Inte såhär:(?!
Många säger redan nu till mig att det finns en framtid, den finns någon fin kille för dig därute, som kanske är fin på något annat sätt, men jag vill ha Henrik, jag vill ju ha honom som var fin på det sättet som jag gillade. Kommer aldrig finnas någon som han, å då kommer det inte heller finnas någon annan för mig. Vi var menade för varandra det var bara så! Vad gör jag nu? Vad gör man när man måste leva ett liv man inte vill leva???
Hur kunde det bli såhär?! Det skulle ju bli bra! Inte såhär:(?!
Många säger redan nu till mig att det finns en framtid, den finns någon fin kille för dig därute, som kanske är fin på något annat sätt, men jag vill ha Henrik, jag vill ju ha honom som var fin på det sättet som jag gillade. Kommer aldrig finnas någon som han, å då kommer det inte heller finnas någon annan för mig. Vi var menade för varandra det var bara så! Vad gör jag nu? Vad gör man när man måste leva ett liv man inte vill leva???
ensam
Så ensam. Känner mig verkligen jätteensam. Vad gör man när man är själv. Okej att man varit själv vissa dagar men då har man hittat på massa saker å tänkta att vi ändå ses på kvällen eller nästa dag! Men nu, vad gör man? Vad gör folk om dagarna? Känns bara som att jag varje dag försöker göra något för att fördriva tiden....så som man innan gjort för att man tex längtat till nästa dag. Men nu vaknar jag bara upp nästa dag och tänker att det är ännu en jävla skitdag att förrdriva, å sen kommer nästa dag, å nästa dag, å nästa dag, å nästa dag. Finns inget att se fram emot. Innan hade jag ju min finaste Henrik att sitta och titta på och mysa med. Då behövdes det inte alltid så mycket att göra eller prata om. Man kunde bara vara å känna sig trygg! Nu känner jag mig allt annat än trygg:( Känner mig så ensam utan Henrik. Han var verkligen mitt allt känns det som! Eller han är fortfarande mitt allt!
Förlåt
Förlåt Henrik för att jag inte körde dig till akuten när jag tyckte du såg anfådd och trött ut (vet att du sa att du mådde bra å att det inte var någon fara) Men förlåt ändå för att jag inte trotsade dig!
Förlåt för att jag var så sur när jag skulle bära upp tvätten helt själv, förlåt för att jag gick så fort!
Förlåt om jag inte hörde om du sa något till mig när jag var i köket å du satt i soffan!
Fan blir så ledsen å mår så jävla dåligt när jag ser det framför mig. Kan inte fatta att det var sista gången jag såg dig vid liv!
Känns som att mitt liv är fördärvat, vet inte vad jag ska göra med mitt liv utan dig!?
Der var verkligen som du sa till mig en gång, att tryggheten i ett förhållande var något av det skönaste att känna. Att älska någon som dig och att vara älskad av dig var (är) det underbaraste som hänt i mitt liv.
Förlåt för att jag var så sur när jag skulle bära upp tvätten helt själv, förlåt för att jag gick så fort!
Förlåt om jag inte hörde om du sa något till mig när jag var i köket å du satt i soffan!
Fan blir så ledsen å mår så jävla dåligt när jag ser det framför mig. Kan inte fatta att det var sista gången jag såg dig vid liv!
Känns som att mitt liv är fördärvat, vet inte vad jag ska göra med mitt liv utan dig!?
Der var verkligen som du sa till mig en gång, att tryggheten i ett förhållande var något av det skönaste att känna. Att älska någon som dig och att vara älskad av dig var (är) det underbaraste som hänt i mitt liv.
Måndag
Alla jävla företag ska påminna. Där har jag messat det, här har jag fått det messet. Här tänkte jag alltid på Henrik att han fortfarande låg å mös i sängen, här visste jag att han var påväg till badmintonen! Allt ska påminna om hur jag fortfarande vill ha det, idag känns som en sån dag då jag verkligen skulle behöva krypa upp i henriks famn och burra in mig. Den jag behöver mest här på jorden, den man stöttar sig mot när man är ledsen och mår skit finns inte här:( Vem ska trösta mig när ingen annan än han kunde det?! Jag behöver ju Henrik! Det är lät att intala sig själv och innerst inne säger förnuftet till en att han aldrig kommer tillbaka. Men jag hatar förnuftet. Jag vet att jag inte kan ändra på det.....men fan vad jag skulle vilja det! Det är helt fel allting. Det är helt fel att sängen är tom på morgonen, att ingen är hemma när jag kommer hem, ingen fika på aldas, ingen som ibland fortfarande myser i sängen när jag kommer hem på förmiddagen emellan jobb, ingen som jag kunde ta en powernap med innan jobb, bara krypa upp i famnen å somna gott, ingen som ibland vinka av mig med bussen, ingen som ibland står å väntar på mig vid busshållplatsen på kvällen....äh jag kan inte ropa upp allt.....men ALLT är verkligen fel.
Det värsta är att det alltid kommer vara såhär. Det här går inte att fixa, det kommer aldrig att bli bra! Jag har alltid haft mer eller mindre otur, men innan har jag iaf haft tur i oturen. Men detta är bara en katastrof som inte går att rädda och jag kan inte undvika den. Det är Jag (familjen) som är drabbade. Just nu känns det som att vara fast i något man aldrig kommer ta sig ur:( Vi kommer få leva med denna sorgen och saknade hela livet!
Jag vill så gärna tro att Henrik alltid är hos mig och att han vakar över mig men jag har så svårt för det för jag varken ser, hör eller känner av honom:(
Jag kommer alltid att älska dig min snuffie!!!
Det värsta är att det alltid kommer vara såhär. Det här går inte att fixa, det kommer aldrig att bli bra! Jag har alltid haft mer eller mindre otur, men innan har jag iaf haft tur i oturen. Men detta är bara en katastrof som inte går att rädda och jag kan inte undvika den. Det är Jag (familjen) som är drabbade. Just nu känns det som att vara fast i något man aldrig kommer ta sig ur:( Vi kommer få leva med denna sorgen och saknade hela livet!
Jag vill så gärna tro att Henrik alltid är hos mig och att han vakar över mig men jag har så svårt för det för jag varken ser, hör eller känner av honom:(
Jag kommer alltid att älska dig min snuffie!!!
söndagkväll
Me don´t like söndagkvällar:( Måste sova nu, upp å jobba tidigt imorgon....bläää jag vill inte alls, vill ingenting!!!
Det är tomt i sängen utan min Henrik:(
Det är tomt i sängen utan min Henrik:(
prata om allt
Drömde inatt att Henrik hade överlevt men att han var sjuk. Jag tvingade in honom till akuten, med mina föräldrar som körde. Usch jag vill så gärna att han fortfarande ska leva, att han ska finnas här. Saknar som fan, kan prata ihjäl mig om honom, älskar att prata om allt fint vi hade och allt vi gjorde och just i de ögonblicken glömmer jag bort att han inte finns längre. För när jag pratar om honom så känns det som om han fortfarande är här! Det är mest när jag sitter hemma i lägenheten helt ensam som jag inser att han verkligen inte är här, att han aldrig kommer tillbaka. Fan vad jag saknar!!! Fan vad jag älskar dig Henrik!!!
Tidig morgon
Imorse var jag uppe kl 6. Det var tidigt och sjukt jobbigt. Så van vid att Henrik brukade få dra av mig täcket och putta upp mig, eller att han var trött och att han stängde av min mobilsignal så att jag försov mig. Först trodde vi att mobilen inte fungerade men sen kom vi fram till att Henrik nog stängde av den i sömnen för att han hatade min signal så mycket. Men jag kom upp imorse, det var mer än vad jag trodde jag skulle göra. Men det var inget kul att stå i hallen å titta in mot sängen och se att den var tom. Normalt låg ju alltid Henrik kvar å mös och såg så mysig och söt ut. Gick alltid in och pussade honom på kinden när han sov, han vaknade alltid och sa -kör försiktigt gumman! Fan, överallt finns det minnen. Fan vad jag saknar allt!!!
oj
texten blev inte bara stor utan dessutom vit och nästan osynlig, man får markera för att kunna läsa...opps
Torsdag
Hur mycket saknar jag inte dig? Saknar dig så jävla mycket!!!! Skulle inte ens önska min värsta fiende att känna såhär. Det är sjukt svårt att leva med detta, jag vill inte leva utan Henrik, jag tänker fortfarande på vad jag och Henrik skulle kunna gjort varenda dag, till helgen, till sommaren mm. Men på något sätt ska jag klara detta, jag vill leva och en dag vill jag må lite bättre. Jag är så jävla envis och mitt logiska jävla tänkande som jag alltid har tänker att jag måste klara detta, jag måste leva, jag måste umgås med vänner, jag får skratta ibland, Henrik vill att jag ska vara glad! Ena sekunden kan jag skratta åt något roligt, andra stunden tänker jag på allt fint vi hade och hade kunnat haft å blir gråtfärdig eftersom jag fortfarande vill ha det så.
Det värsta är att inte kunna prata med min klokaste man. Saknar det så jävla mycket, han hade kunnat hjälpa mig med så mycket just nu. Han var alltid glad, hans skratt var det mysigaste och roligaste jag någonsin hört. Han visste alltid vad han skulle säga, vad man ville och inte ville höra just då.
Blää ska börja jobba halv 7 imorgon, vill och orkar verkligen inte men vad gör man inte för sinna kollegor. Jag vill kunna hjälpa till om jag kan. Förstår bara inte hur jag ska komma upp imorgon då jag har haft en tendens att komma i säng alldeles för sent och ibland nästan gråta mig till sömns. Kom att tänka på igår natt hur skönt det var att krypa in i henriks famn på natten, just då var det en sån självklarhet att man inte såg det mysiga i det lika mycket som nu. Nu skulle jag kunna göra allt för att känna den känslan igen!!!
Nehe nu ska jag släppa in ella i rummet igen, hon var "dum" innan så hon fick åka ut. Bet mig i armen å klängde sig fast:S . Men nu ska jag släppa in "vår" goa katt igen. Hoppas hon är snällare nu......skulle inte bli den här stora texten men råkade precis trycka på något och vips så blev texten tjock och stor!
Sov gott!
Älskar dig Henrik<3
Saknaden
Saknar alla dina grejer i din röda låda, saknar dina kläder på skänken och på högtalaren, saknar din plånbok, ditt legg, din mobil på högtalarna, saknar din laktosfria mjölk i kylskåpet, din linsvätska på handfatet, dina skor på skohyllan, ditt badmintonrack på hatthyllan, saknar att ta fel på internetdosan, saknar att se dig sitta i soffan när jag skulle lägga mig tidigare, saknar att höra datorn surra när inte jag är vid den, saknar att ha dig i bilen med armen på mitt ben eller bakom nacken, saknar att se dig när du rakar dig, saknar att bara kunna sitta eller gå å snacka om allt mellan himmel och jord med dig, saknar att spela spel med dig, saknar att se dig leka med Ella, saknar att drömma mig bort med dig, saknar dig så mycket, saknar att somna i din trygga famn, historian kan bli lång, mycket lång!
Första picknicken på gröningen, filmkvällen, grillfesten, stand up och mangesmidt på Helsingborgsfestivalen, ica nära, Espressohouse, Ebbas fik, till och från ditt jobb, statoil ättekulla, viken skogen, picknickstället vid thalassa, vid utsiktsplatsen, mölle, kullaberg med Örjan, Haket, mat med Örjan, Fruktöl på Bishopsarms, redbull på hamnkrogen, dricka på telegrafen ,när jag möte dig i strömsund med bussen (lycka), Bondefesten med hembränt, promenaden till dunder, den lilla röda stugan, Lissabon, havet, vistelsen hos örjan, fikan hos annika, promenaden vid Åstorp, spelet, lund, hämta min tv i lund, julafton (kärlek), Nyårsafton å myckemyckemyckemyckemycke mer.
Lunch med Marica nu, bråttom:S
Första picknicken på gröningen, filmkvällen, grillfesten, stand up och mangesmidt på Helsingborgsfestivalen, ica nära, Espressohouse, Ebbas fik, till och från ditt jobb, statoil ättekulla, viken skogen, picknickstället vid thalassa, vid utsiktsplatsen, mölle, kullaberg med Örjan, Haket, mat med Örjan, Fruktöl på Bishopsarms, redbull på hamnkrogen, dricka på telegrafen ,när jag möte dig i strömsund med bussen (lycka), Bondefesten med hembränt, promenaden till dunder, den lilla röda stugan, Lissabon, havet, vistelsen hos örjan, fikan hos annika, promenaden vid Åstorp, spelet, lund, hämta min tv i lund, julafton (kärlek), Nyårsafton å myckemyckemyckemyckemycke mer.
Lunch med Marica nu, bråttom:S
Onsdag
Var hos en ny kurator idag. Hon verkar mycket bättre. Men det var jobbigt att berätta om allt igen och jag tillåter verkligen inte mig själv att börja storböla. Jag skulle kunna göra det närsom men jag biter ihop och håller igen. Vet att man inte ska göra så men kan inte inför främmande människor. Det är så jobbigt att känna så, inför henrik kunde jag gråta närsom utan att skämmas överhuvudtaget. Stackare, han fick stå ut med mycket med mig. Men det blev bra, riktigt bra!!! Tills den dage då turen vände:(
Har varit ute med mina föräldrars hund me idag, gick bara en snabbis så han fick kissa, hade lite bråttom. Stack direkt till Anna för en fika. Har inte träffat henne sedan innan detta hände och hon har inget vetat då hon varken har facebook eller msn. Träffade henne på ett fik i förra veckan och först då fick hon veta det, kom nog som en smärre chock. Men hon kände inte Henrik så väl, men hon känner ju mig.
Har ju inte berättat men när jag kom hem igår efter jobbet på kvällen så var en av lamporna i mitt fönster tänd:S Inte hade jag tänt den mitt på ljusa dan innan jag gick. Men man har ju en katt så kan hända att hon lekt med sladden kanske?!
Usch jag fryser och har ont i halsen. Hoppas jag inte håller på att bli sjuk! Men vad är lite förkylning egentligen att klaga på. Finns mycket värre saker!
Fan vad jag saknar dig Henrik, saknar att kunna titta på dig och bara se din utstålning som du hade. Kändes liksom som om det strålade lycka runt omkring dig där du stod och tittade mot en! Man kunde se dig på mils avstånd, du liksom lyste ur mängden! Du var min starkaste lysande stjärna! Älskar dig! Idag, imorgon och för alltid!
Har varit ute med mina föräldrars hund me idag, gick bara en snabbis så han fick kissa, hade lite bråttom. Stack direkt till Anna för en fika. Har inte träffat henne sedan innan detta hände och hon har inget vetat då hon varken har facebook eller msn. Träffade henne på ett fik i förra veckan och först då fick hon veta det, kom nog som en smärre chock. Men hon kände inte Henrik så väl, men hon känner ju mig.
Har ju inte berättat men när jag kom hem igår efter jobbet på kvällen så var en av lamporna i mitt fönster tänd:S Inte hade jag tänt den mitt på ljusa dan innan jag gick. Men man har ju en katt så kan hända att hon lekt med sladden kanske?!
Usch jag fryser och har ont i halsen. Hoppas jag inte håller på att bli sjuk! Men vad är lite förkylning egentligen att klaga på. Finns mycket värre saker!
Fan vad jag saknar dig Henrik, saknar att kunna titta på dig och bara se din utstålning som du hade. Kändes liksom som om det strålade lycka runt omkring dig där du stod och tittade mot en! Man kunde se dig på mils avstånd, du liksom lyste ur mängden! Du var min starkaste lysande stjärna! Älskar dig! Idag, imorgon och för alltid!
morgnar...
Jag kommer verkligen inte upp på morgonen. Solen skiner utanför fönstret men jag vill helst bara blunda, somna om och finna att allt bara varit en hemsk mardröm. Vaknade nu något över 11. Sovit mer än 10 timmar inatt igen! Fattar inte hur jag ska orka gå upp ur sängen snart, varje dag blir det bara jobbigare och jobbigare att vakna utan Snuffie vid min sida. Har sån lust att slå hans nummer och hoppas att han ska svara. Såna idiotiska saker man vill göra fast att man vet att man aldrig får höra hans röst på andra sidan luren:(
Jag har så mycket jag vill prata med Henrik om. Saker som jag vet han hade kunnat svara på. Kan inte fatta att han jag pratat med om så mycket, öppnat mig med om allt, kunnat ringa närsom när jag velat prata, han jag alltid har lett ett stort leende när jag sett hans nummer dyka upp på mobilen. Att just han inte finns här längre, han jag behöver som mest.
Snart kommer pappa hit. Hoppas han fixar kranen fort. Måste hinna köpa maten till Ella med och kanske hinna med en lite ensam promenad längs stranden. Har inte klarat göra det än, kommer kännas så konstigt att gå där helt själv, så fel!!! Det är så fint väder och jag vet att om Henrik hade varit här bredvid mig och inte haft jobb denna dagen så hade vi varit ute i det fina vädret just nu. Jag och min mysman som älskade fint väder och mysiga promenader:(
Jag har så mycket jag vill prata med Henrik om. Saker som jag vet han hade kunnat svara på. Kan inte fatta att han jag pratat med om så mycket, öppnat mig med om allt, kunnat ringa närsom när jag velat prata, han jag alltid har lett ett stort leende när jag sett hans nummer dyka upp på mobilen. Att just han inte finns här längre, han jag behöver som mest.
Snart kommer pappa hit. Hoppas han fixar kranen fort. Måste hinna köpa maten till Ella med och kanske hinna med en lite ensam promenad längs stranden. Har inte klarat göra det än, kommer kännas så konstigt att gå där helt själv, så fel!!! Det är så fint väder och jag vet att om Henrik hade varit här bredvid mig och inte haft jobb denna dagen så hade vi varit ute i det fina vädret just nu. Jag och min mysman som älskade fint väder och mysiga promenader:(
Ursäkta mig
Ursäkta mig för alla uttråkande och liknande inlägg! Men kan inget annat än att tjata och längta efter den finaste människan på denna jord!
Idag gjorde jag mat till mig själv för första gången sedan Henrik gick bort. Det har tagit sin tid att komma dit, att verkligen orka göra något för min egen skull. Men hur kul är det att laga mat till sig själv? Framförallt inte när man inte är så sugen på mat överhuvudtaget. Sen efter det slängde jag in en "färdig" Skogsbärspaj i ugnen. Gott var det, men jag äter tyvärr för mycket skitmat för att jag tycker synd om mig själv. Henrik sitter säkert däruppe och skäller på mig, jag borde äta som jag lovat men jag saknar för mycket för att kunna tänka på nyttig mat, känner att jag är nöjd bara jag får i mig någon mat! Efter det har jag suttit och läst lite bloggar från personer som även de mist sin partner. Skönt att läsa att de känner liknande som mig, att jag inte blivit knäpp.
Nu sitter jag här som vanligt, grymt trött, men vill inte lägga mig, drar mig för det varje kväll. Vill inte lägga mig i en tom säng. Vill inte heller vakna och känna att han saknas vid min sida.
Imorgon ska iallafall pappa komma hit å fixa min vask på badrummet, den läcker. Sen måste jag köpa mat till Ella. Hon äter mycket nu, blev plötsligt mycket dyrare att äga en Ella sedan hon blev kastrerad. Men det är tur att jag har henne, det är hon som får mig att gå upp på morgonen, och hon som får mig att vilja komma hem på kvällen. Hon är som vårt lilla barn! Och jag måste visa att jag är en bra mamma och att jag kan ta hand om henne väl! Inte så svårt med en katt kanske...
Ne ni nu ska jag snart nanna.....vi hörs snart igen. Tveka inte att höra av er för en promenad eller så.
Jag behöver göra något ibland, inte bara sitta hemma å tänka för mycket.
Ful:(
Känner mig så ful:( Du är den enda som har kunnat förklara för mig hur fin jag är. Å inte bryt dig om småsaker. Du är den enda jag kunnat lyssna på och verkligen trott på det du har sagt!! Du är den enda jag kunnat visa mig naken för utan att vara blyg eller bryt mig om hur jag sett ut. Vill ha dig här!
förstå?
Svårt att riktigt förstå att detta har hänt. Känns konstigt att prata om Henrik som att han inte finns här. Allt är så fel! Han skulle varit här! Vi skulle kunna levt ett så fint liv tillsammans. Vi hörde ihop:( Vi passade som handen i handsken för varandra, det är så jag känner iaf. Finns säkert de som har invändningar på det men då har de inte levt så nära oss som de borde gjort för att förstå. Varför skulle jag bli lämnad kvar och utstå denna oerhörda sorg, varför skulle den svagaste länken av oss få stanna kvar här?!
Fan jag vill så gärna känna av din närvaro, vill veta att du är här hos mig. Igår när jag körde bil gjorde jag som jag alltid brukade göra, la handen på ditt lår....ja nu var du ju inte där men vem vet?! Råkade bara göra det utan att tänka på det. Ett teckan kanske? Jag saknar så att bara krama om dig, att bara gå vid din sida å känna mig som din. Du var så vuxen av dig, fick mig att verkligen känna mig starkare och faktiskt ganska ung. Kändes som vi hade stannat tiden. Nu rinner bara tiden iväg, jag borde känna mig ung men börjar bara känna mig gammal och att jag inte har någon framtid. Inget fast jobb, ingen utbildning och det värsta av allt, inte dig vid min sida som kan lugna mig när stormen i min hjärna sätter igång:( Allt är så jävla fel utan dig!!!
Fan jag vill så gärna känna av din närvaro, vill veta att du är här hos mig. Igår när jag körde bil gjorde jag som jag alltid brukade göra, la handen på ditt lår....ja nu var du ju inte där men vem vet?! Råkade bara göra det utan att tänka på det. Ett teckan kanske? Jag saknar så att bara krama om dig, att bara gå vid din sida å känna mig som din. Du var så vuxen av dig, fick mig att verkligen känna mig starkare och faktiskt ganska ung. Kändes som vi hade stannat tiden. Nu rinner bara tiden iväg, jag borde känna mig ung men börjar bara känna mig gammal och att jag inte har någon framtid. Inget fast jobb, ingen utbildning och det värsta av allt, inte dig vid min sida som kan lugna mig när stormen i min hjärna sätter igång:( Allt är så jävla fel utan dig!!!
Söndag
Idag har jag å min mamma varit på en promenad längs strandpromenaden, sen en liten fika på det. Efter det åkte vi upp till Helsingborgs ridhus och tittade på SM finalen i hoppning. Sen följde hon med mig hem och åt upp kinamat resterna sen igår. Så har man även fått denna dag att då...
Efter att jag hade kört mamma hem tog jag en runda med bilen längs havet, vet inte varför men fick en känsla att jag skulle göra det, började självklart gråta i bilen och började fundera på varför jag alltid ska verka så tuff och stark inför människor. Att jag inte bara vågar visa hur jag känner och hur ledsen jag egentligen är. Varför ska jag alltid bita ihop, låtsas att allt är bra? Fast att hela världen rasat samman för mig. Man ska inte hålla det inne, det gör bara att man till sist bryter ihop! Henrik vet men jag lärde mig att jag kunde prata om jobbiga saker dirket med honom, inte hålla det inom mig. Men med honom kände jag mig trygg, kunde gråta närsom, bara släppa på det trycket jag hade inom mig när jag mådde dåligt. Oftast handlade det om jobb då, kanske lite enklare saker än detta.
Jag ogillar söndagar, vid denna tiden. Sitter just nu i soffan å känner att jag inte ens vågar resa mig för att släcka mina lampor:S Ja jag är nog den fegaste människan på denna jord. Jag vågade inte ens köra genom skogen på vägen hem, för tänk om där skulle vara någon i skogen?!?! Men jag satt ju i en bil för fan!!! Hatar att jag är en sån mes....Henrik var den som fick mig att våga, inte vara så jävla feg, han fick mig att våga visa för folk att jag verkligen kan, att jag inte är denna blyga personen som ibland kan visa sig. Henrik fick mig verkligen att känna mig betydelsefull, fick mig att inse att även jag hade något fint och bra.
Ella skrämmer mig lite nu:( Hon sitter och tittar på dörren. Väntar antagligen på att pappa ska komma hem. Det är ju söndag, henrik jobbade nästan alltid söndagar, men hon tycker nog att han är lite sen... Vet inte om katter är så smarta men annars vet jag inte vad hon väntar på?!
Nä måste snart komma i säng. Imorgon ska jag en vända till Ikea med Marica... Fördriva ännu en dag:(
Älskar dig Snuffie! Pussar massor
Min Kärlek
Detta är sjukt! Trodde aldrig att jag skulle vara Kär i en död människa:( Men jag älskar ju dig Henrik!!!!!
fick inte hända
Nä jag vill inte! Livet suger utan dig!!! Det är så orättvist. De flesta av mina vänner har någon, de festar och har skoj! Der gör bara att jag saknar dig så jävla mycket. Du fattas mig var jag än är. Du skulle ju varit vid min sida. Det som hände får bara inte hända, varför skulle det då hända dig?! Min sötaste och finaste ängel! Jag vill ha dig tillbaka. Kan det vara så jävla svårt?! Ja, det kan ju tyvärr det. Varför ska all min tur sluta i otur?! Jag hade turen som träffade dig, hade turen att du ville vara med mig, att du älskade mig. Jag kunde först inte fatta det, att en så fin människa kunde älska mig. Kände inte att jag var värd det, men tydligen var jag det.
Känner bara att det som hände får bara inte hända, någonstans måste läkarna tagit det på för lite allvar. De sa ju att han var frisk efter sista ingreppet. Ja han var frisk innan första med, det var ingen farlig hjärtrusning men det kunde ju bli skönt att bli av med den?! Ja nu i efterhand vet man ju vad man skulle gjort. Men man kunde ju inte veta innan. Varför?!
Jag är en svag jävel som just nu kräver dig vid min sida, min hjärna, mitt hjärta och min kropp skriker efter dig!!! Förlåt Henrik att du får se mig såhär ledsen, du hatade att se mig ledsen, Å du var den enda som kunde trösta mig! Så jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska göra för att sluta gråta utan din tröst?! Allt är så tomt. Du fattas i soffan när jag kommer hem, du fattas ståendes bakom mig i köket när vi lagade mat eller diskade, du fattas i duschen, du fattas bredvid mig i sängen. Överallt är det så kallt!
Känner bara att det som hände får bara inte hända, någonstans måste läkarna tagit det på för lite allvar. De sa ju att han var frisk efter sista ingreppet. Ja han var frisk innan första med, det var ingen farlig hjärtrusning men det kunde ju bli skönt att bli av med den?! Ja nu i efterhand vet man ju vad man skulle gjort. Men man kunde ju inte veta innan. Varför?!
Jag är en svag jävel som just nu kräver dig vid min sida, min hjärna, mitt hjärta och min kropp skriker efter dig!!! Förlåt Henrik att du får se mig såhär ledsen, du hatade att se mig ledsen, Å du var den enda som kunde trösta mig! Så jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska göra för att sluta gråta utan din tröst?! Allt är så tomt. Du fattas i soffan när jag kommer hem, du fattas ståendes bakom mig i köket när vi lagade mat eller diskade, du fattas i duschen, du fattas bredvid mig i sängen. Överallt är det så kallt!
sova snart
Att jag hela tiden ska tänka på vad som hade hänt om jag hade kört till sjukhuset, om Henrik inte hade sagt att det var lugnt och att det inte var någon fara. Jag litade på det:( Fan! Men jag litade ju alltid på min man. Hur fan skulle jag vetat att jag inte skulle gjort det denna gången?!
Ska försöka sova nu, saknar dig som fan min Älskling! Massa kramar från mig och Ella....förresten älskling du skulle se henne (ja det kan du nog), hon har växt, å äter massa å bajsar mycket större tollar, men hon är fortfarande liiiiiten om man jämför med andra katter i hennes ålder! Love you Henrik!!!
Ska försöka sova nu, saknar dig som fan min Älskling! Massa kramar från mig och Ella....förresten älskling du skulle se henne (ja det kan du nog), hon har växt, å äter massa å bajsar mycket större tollar, men hon är fortfarande liiiiiten om man jämför med andra katter i hennes ålder! Love you Henrik!!!
gjort idag
Har ridit idag för för första gången på 2 år:) Det var faktsikt skoj. Följde med Jenny ut en runda! Sen har jag och mamma varit uppa på hfrk (ridhuset) och tittat på SM i hoppning.....bara för att jag skulle ha något att göra.
Å snart ska jag gå och möta Marica vid Hemköp, vi ska titta på melodifestivalen och spela wii. Sen får vi se om jag får samma anfall inatt som igår natt:S Får jag säkert för jag vill inte vara här själv utan Henrik:(
oj måste sticka nu....men vi hörs!
Å snart ska jag gå och möta Marica vid Hemköp, vi ska titta på melodifestivalen och spela wii. Sen får vi se om jag får samma anfall inatt som igår natt:S Får jag säkert för jag vill inte vara här själv utan Henrik:(
oj måste sticka nu....men vi hörs!
psykbryt
Mår inget alls bra utan dig! Fick ett psykbryt inatt å låg å grät från å till i över 2 timmar. Innan har Henrik alltid varit där och tröstat mig men nu grät jag ju över honom, att jag inte har honom längre. Försökte tänka på att Henrik inte skulle vilja se mig så ledsen. Vet att han inte skulle må bra där uppe av att se hur jag mår. Förlåt Henrik men jag kan inte göra annorlunda, jag saknar dig så jävla mycket att jag inte vet vad jag ska ta mig till?! Du var mitt allt, mitt liv, min framtid! Sjukt hur mycket man inser att man älskar en person när de inte finns kvar, jag har bara varit rädd för orden jag älskar dig innan. Men jag vet hur mycket jag älskat honom. Jag kan inte fatta att han inte är här:( Saknar dig Snuffie, mitt liv har inte längre någon mening utan dig. Den kommer väl någon gång men just nu finns den inte!!!
Mår inget vidare...
Mår inget vidare! Saknar min Snuffie, vill vara med dig nu! Mamma har varit här å fikat nu, snart jobb. Jenny kommer hit ikväll, skönt med lite sällskap.
ensam, ensammare, ensammast
Fan, allt jag gör, allt jag vill, allt vill jag diskutera med dig. Så fort jag e ensam vill jag messa dig, säga hur mycket du betyder, bara säga vad jag gör, var jag är!
Allt känns så overkligt, vill bara känna känslan av att gå bredvid dig, hålla din hand, fan när ska jag acceptera att det aldrig kommer ske. Jag vill inte att det ska vara såhär. Jag är så jävla ensam utan dig, känner mig verkligen totalt ensam i denna världen. Jag vill inte vara ensam, jag vill inte ha någon annan, jag VILL ha DIG!!! Jag vill fortfarande leva vårt liv, mår så jävla dåkigt utan dig vid min sida. Hur kunde det bli såhär? Vad gick fel? Vem gjorde fel? Varför tog man inte det på mer allvar??!! Hur kan läkare ta det så lätt med ett hjärta, och säga att allt är jättebra, bara att leva som vanligt, nu ska du inte ha några problem mer?! Å sen händer detta! Kan man lita på läkare?! Vad kan man lita på här i världen?! Vågar nästan inte ens säga "vi ses sen" längre. För vem vet om man ses igen?! Man kan ju råka ut för vad som?! Så jävla lätta att prata om dig, hur fin du är (var), vilken underbar pojkvän du var, allt det roliga vi hade tillsammans. det är svårt då att inse att du inte är här.
Det enda jag vill över allt annat på denna jord är att ha dig här, det enda jag vill ha är helt omöjligt att få. När jag träffade dig trodde jag att oturen i mitt liv hade vänt mot tur! Jag trodde på det länge, tills detta hände! Hur ska jag nu kunna tro på något underbart, när det kan vända så snabbt. varför skulle detta hända dig? Jag orkar inte att må såhär dåligt. Vad ska jag göra för att må bättre? Finns ju inget som kan ändra på det som skett:(
ensam, ensam, ensam, ensam, ensam, ensam, ensam det är det enda som ekar i mitt huvud när jag är själv.
messa, ringa, messa, ringa, messa, ringa, messa, ringa dig är det enda som snurrar i mitt huvud när jag går själv.
Allt känns så overkligt, vill bara känna känslan av att gå bredvid dig, hålla din hand, fan när ska jag acceptera att det aldrig kommer ske. Jag vill inte att det ska vara såhär. Jag är så jävla ensam utan dig, känner mig verkligen totalt ensam i denna världen. Jag vill inte vara ensam, jag vill inte ha någon annan, jag VILL ha DIG!!! Jag vill fortfarande leva vårt liv, mår så jävla dåkigt utan dig vid min sida. Hur kunde det bli såhär? Vad gick fel? Vem gjorde fel? Varför tog man inte det på mer allvar??!! Hur kan läkare ta det så lätt med ett hjärta, och säga att allt är jättebra, bara att leva som vanligt, nu ska du inte ha några problem mer?! Å sen händer detta! Kan man lita på läkare?! Vad kan man lita på här i världen?! Vågar nästan inte ens säga "vi ses sen" längre. För vem vet om man ses igen?! Man kan ju råka ut för vad som?! Så jävla lätta att prata om dig, hur fin du är (var), vilken underbar pojkvän du var, allt det roliga vi hade tillsammans. det är svårt då att inse att du inte är här.
Det enda jag vill över allt annat på denna jord är att ha dig här, det enda jag vill ha är helt omöjligt att få. När jag träffade dig trodde jag att oturen i mitt liv hade vänt mot tur! Jag trodde på det länge, tills detta hände! Hur ska jag nu kunna tro på något underbart, när det kan vända så snabbt. varför skulle detta hända dig? Jag orkar inte att må såhär dåligt. Vad ska jag göra för att må bättre? Finns ju inget som kan ändra på det som skett:(
ensam, ensam, ensam, ensam, ensam, ensam, ensam det är det enda som ekar i mitt huvud när jag är själv.
messa, ringa, messa, ringa, messa, ringa, messa, ringa dig är det enda som snurrar i mitt huvud när jag går själv.
vakna?!
Hemskt att vakna upp på morgonen och känna att jag vill verkligen inte gå upp. Jag vill inte ha det såhär! Jag vill ha Henrik. Vet inte hur många gånger jag upprepat mig och tjatat om detta!!! Fan så jävla fucking ensamt det känns här utan dig!!!
Why?
Varför, varför, varför???? Jag ville inte vara med om detta. Ville inte se det, ville inte vara så maktlös!!!!
Sen är jag nog en jävla mes! Livrädd för att vara själv hemma. Hatar!!! Å nu har jag inte min älskling att messa å ringa och ha att se fram emot till han kommer hem:( Nu e jag bara helt ensam....hatar! Vill ha dig här Henrik!!!
Hur ska jag klara mig?! Älskar dig! Livet har aldrig kännts såhär ensamt, det var som att solen gick ner. Var är min klart lysande stjärna?
Sen är jag nog en jävla mes! Livrädd för att vara själv hemma. Hatar!!! Å nu har jag inte min älskling att messa å ringa och ha att se fram emot till han kommer hem:( Nu e jag bara helt ensam....hatar! Vill ha dig här Henrik!!!
Hur ska jag klara mig?! Älskar dig! Livet har aldrig kännts såhär ensamt, det var som att solen gick ner. Var är min klart lysande stjärna?
gillar låten
Gillar denna låten... Higher med Erik Grönvall.....vet att Henrik inte gillade den så mycket bara för att det var en idol låt men jag gillar texten!
Hey, I'm a believer
And gravity's letting go of me tonight
You, came out of nowhere
When everything was passing by at the speed of light
So hold my hand and never let me go
Take a leap of fate into the unknown
I am flying
My heart is taking over
The world is flashing by
Higher higher higher
I will follow wherever it might take us
Chasing through the sky
Higher higher higher
Oh I know
It can be scary
You bet it all when your heart is on the line
But oh, baby don't worry
Just hold my hand and never let me go
I am flying
My heart is taking over
The world is flashing by
Higher higher higher
I will follow wherever it might take us
Chasing through the sky
Higher higher higher
Take me higher
I hold you as we're shooting through the atmosphere
Around us everything disappears
Woah oa oa
I am flying
My heart is taking over
The world is flashing by
Jag började känna sån oerhörd lycka att jag äntligen hade vågat släppa taget om min feghet...
Hey, I'm a believer
And gravity's letting go of me tonight
You, came out of nowhere
When everything was passing by at the speed of light
So hold my hand and never let me go
Take a leap of fate into the unknown
I am flying
My heart is taking over
The world is flashing by
Higher higher higher
I will follow wherever it might take us
Chasing through the sky
Higher higher higher
Oh I know
It can be scary
You bet it all when your heart is on the line
But oh, baby don't worry
Just hold my hand and never let me go
I am flying
My heart is taking over
The world is flashing by
Higher higher higher
I will follow wherever it might take us
Chasing through the sky
Higher higher higher
Take me higher
I hold you as we're shooting through the atmosphere
Around us everything disappears
Woah oa oa
I am flying
My heart is taking over
The world is flashing by
Jag började känna sån oerhörd lycka att jag äntligen hade vågat släppa taget om min feghet...
Henrik min Ängel!
Det känns verkligen jättejobbig t att vara ofrivilligt ensam. Med Henrik hade jag hittat lugnet och tryggheten jag så länge behövt! Känslan av att någon tänker på en och känslan av att ha någon man alltid tänker på är helt underbar. Jag hade det helt underbart med Henrik. Vi hjälptes alltid åt, ibland var han lite för snäll. Skulle bära alla mina kassar bara för att jag hade ont i knäna. Han städade till mig och rymde upp efter stökiga lilla jag så att det skulle se fint ut när jag kom hem från jobb. Han satt alltid med ett stort leende i soffan när jag kom hem på kvällarna. Blev skitsur om jag inte kom fram och gav honom en puss det första jag gjorde, ne skämåsido inte skitsur men lite purken... Vi var verkligen så passande som personer. Vi hade så mycket gemensamt, så mycket vi kunde prata om och så mycket vi tyckte om att göra, kom alltid överens, har aldrig bråkat, visst det finns alltid stunder då man är lite kinkiga på varandra men något bråk har vi aldrig haft. Älskade honom som person då han inte var ett dugg utseende fixerad och så omedveten om att han såg bra ut. För det värsta jag vet är killar som är utseende fixerade! Han sa alltid de rätta orden, det man mest behövde höra för stunden. Han kunde direkt se på en vilket humör man var på, dra till något skämt om det var så eller bara krama om en å säga hur fin man var. För honom behövde jag inte bry mig om någonting, han brydde sig inte om mina brister och skavanker, han såg alltid bara det finaste i mig och lyfte verkligen fram det! Önskar jag var som han! Att jag inte var utseendefixerad, att jag var mer ordentlig och att jag såg allt det fina i människor och bortsåg från de sämre sidorna. Henrik du var min Ängel!
Detta är så jävla svårt att fatta. Jag vill verkligen ha tillbaka dig och alla våra underbara stunder. Vårt liv!!! Alla säger åt mig att jag inte ska sluta tro på Kärleken, men vad ska jag tro nu. Vill bara ha Henrik, ingen annan. Jag vet att jag är ung och enligt många har jag hela livet framför mig. Men jag ville ha Henrik och jag ville vara ung när jag skulle få mitt första barn. Nu känns det som att alla mina drömmar är krossade! Vid 24 år är det här ingenting man överhuvudtaget har i tankarna att det kan ske.....man blickar bara framåt och planerar en massa. Men vad vågar man planera nu?! Mest av allt hoppas man på någon olycka med en icke smärtsam död så man kan återförenas med Henrik:( Jag vill inte dö men skulle det ske helt plötsligt så skulle jag inte vara ledsen över det, kanske hamnar man då i paradiset igen hos Henrik. Men jag vill leva, vill bara inte leva här utan Henrik, vilket svårt problem att lösa liksom...
Detta är så jävla svårt att fatta. Jag vill verkligen ha tillbaka dig och alla våra underbara stunder. Vårt liv!!! Alla säger åt mig att jag inte ska sluta tro på Kärleken, men vad ska jag tro nu. Vill bara ha Henrik, ingen annan. Jag vet att jag är ung och enligt många har jag hela livet framför mig. Men jag ville ha Henrik och jag ville vara ung när jag skulle få mitt första barn. Nu känns det som att alla mina drömmar är krossade! Vid 24 år är det här ingenting man överhuvudtaget har i tankarna att det kan ske.....man blickar bara framåt och planerar en massa. Men vad vågar man planera nu?! Mest av allt hoppas man på någon olycka med en icke smärtsam död så man kan återförenas med Henrik:( Jag vill inte dö men skulle det ske helt plötsligt så skulle jag inte vara ledsen över det, kanske hamnar man då i paradiset igen hos Henrik. Men jag vill leva, vill bara inte leva här utan Henrik, vilket svårt problem att lösa liksom...
miss you....miss us!!!
S
Saknar detta galna happyface:(
Saknar detta galna happyface:(bad day!
Ingen bra dag. Idag började jag tänka som jag inte gjort på ett tag nu. Började tänka på vad som kunde gjorts annorlunda, vad som hade kunnat hindras mm. Sjukt jobbigt då man vet att man inte kan tänka så. Mår sjukt dåligt när jag tänker så! Inte lönt att tänka på det sättet när man ändå inte kan ändra på något:(
Tänkte även på innan idag att jag önskar att jag hade sagt Jag Älskar Dig lika mycket när du levde som jag gjort nu den senaste tiden. Varför kunde jag inte säga det när jag visste att jag älskade dig över allt annat?! Men jag vet i och för sig att jag visade det på så många andra sätt.
Jag saknar dig Henrik! Kommer bli en sjukt jobbig tid framöver, visa dagar är bättre och andra är sämre. Visa dagar kan jag glädjas åt det fina vi hade, visa dagar gråter jag mest å tänker på allt vi skulle kunna ha nu. På om detta inte hade hänt....en sån dag är det idag:( ´Vill bara ändra allt!!! Det vill jag varje dag men vissa dagar är jag bättre på att inse att det inte kommer att gå. Som sagt det går väldigt mycket upp och ner:(
Imorgon ska jag äta lunch med Louise. Ska bli skönt att göra något, inte sitta hemma för mycket å tänka.....det gjorde jag idag å vi såg hur det gick.....sjukanmälde mig från jobb:(
Nu sitter jag själv i lägenheten,...eller jag har ju Ella....det är en väldig tur. Vet inte vad jag skulle gjort utan den lilla flickan. Nu precis när jag skrev detta kröp hon upp i min famn. Hon är verkligen min mysgumma! Men mysmannen saknas ju:( Familjen är inte längre hel:( Jag saknar min man å ella sin pappa!!!
Tänkte även på innan idag att jag önskar att jag hade sagt Jag Älskar Dig lika mycket när du levde som jag gjort nu den senaste tiden. Varför kunde jag inte säga det när jag visste att jag älskade dig över allt annat?! Men jag vet i och för sig att jag visade det på så många andra sätt.
Jag saknar dig Henrik! Kommer bli en sjukt jobbig tid framöver, visa dagar är bättre och andra är sämre. Visa dagar kan jag glädjas åt det fina vi hade, visa dagar gråter jag mest å tänker på allt vi skulle kunna ha nu. På om detta inte hade hänt....en sån dag är det idag:( ´Vill bara ändra allt!!! Det vill jag varje dag men vissa dagar är jag bättre på att inse att det inte kommer att gå. Som sagt det går väldigt mycket upp och ner:(
Imorgon ska jag äta lunch med Louise. Ska bli skönt att göra något, inte sitta hemma för mycket å tänka.....det gjorde jag idag å vi såg hur det gick.....sjukanmälde mig från jobb:(
Nu sitter jag själv i lägenheten,...eller jag har ju Ella....det är en väldig tur. Vet inte vad jag skulle gjort utan den lilla flickan. Nu precis när jag skrev detta kröp hon upp i min famn. Hon är verkligen min mysgumma! Men mysmannen saknas ju:( Familjen är inte längre hel:( Jag saknar min man å ella sin pappa!!!
vill inte..
jag vill inte! Vill gå på myspromenad med Henrik i det underbara vädret:(:(:(
om, ifall, att
Hade han gått till läkaren veckan innan när han kände de hårdare hjärtslagen ibland, hade han kanske levt idag då??? Hatar att tänka såhär:( Hatar att behöva tänka om, ifalla, att:( Önskar bara så att man inte var ung och dum å tänkte att det inte var någon fara. Henrik sa ju alltid det vad det än gällde och jag litade på det:( Klart man litade på honom liksom, det var hans kropp. Men jag vill ju så gärna ha honom här, så jag önskar jag hade gjort något....men hur kunde jag vetat detta?!:( Att det skulle bli såhär:(
Helt sjukt detta...
En av läkarna från sjukhuset ringde precis. Han sa att de i princip inte vet vad som hade hänt, vad den absoluta dödsorsaken var. Dom vet att det INTE var en hjärtinfarkt, alla kärlen var fint vidgade.
De hade däremot hittat en förtjockning av hjärtmuskeln. Och att han i princip gått bort av en rytmrubbning av hjärtat. När de kopplat upp honom hade han haft ventrikelflimmer, vilket typ var att hjärtat bara fladdrar å kan inte pumpa igång hjärtat?! Jobbigt att de i princip inte vet varför det hade blivit som det blivit. Ärren efter ingreppen såg bra ut och de kunde inte hitta några fel eller konstigheter där. Jag frågade lite om överansträngning, men det är inget de riktigt kunde förklara, antagligen hade detta hänt för eller senare i vilket fall som helst...Konstigt!:( Läskigt.....men nu vet vi iaf! På gott och ont:( Känns bara som att man borde kunnat göra något åt det?! Men antagligen inte:(
Vill ju bara ha dig här:( Saknar dig som fan min älskade snuffie:(
De hade däremot hittat en förtjockning av hjärtmuskeln. Och att han i princip gått bort av en rytmrubbning av hjärtat. När de kopplat upp honom hade han haft ventrikelflimmer, vilket typ var att hjärtat bara fladdrar å kan inte pumpa igång hjärtat?! Jobbigt att de i princip inte vet varför det hade blivit som det blivit. Ärren efter ingreppen såg bra ut och de kunde inte hitta några fel eller konstigheter där. Jag frågade lite om överansträngning, men det är inget de riktigt kunde förklara, antagligen hade detta hänt för eller senare i vilket fall som helst...Konstigt!:( Läskigt.....men nu vet vi iaf! På gott och ont:( Känns bara som att man borde kunnat göra något åt det?! Men antagligen inte:(
Vill ju bara ha dig här:( Saknar dig som fan min älskade snuffie:(
Måndagmorgon/middag
Drömde lite om Henrik inatt men väldigt flummigt. Inga hela drömmar. Vet bara att vi var i hans gamla lägenhet som låg där hans nya var. Jag packade en väska och tog med mig tonfisk och makrill sen gick vi ut från lägenheten och ner mot stan?! Sen i en annan dröm var vi och kollade på ett jättegammalt hus med min mamma. Det sades att det spökade där. Knepiga drömmar! Handlade i princip inte om någonting... förutom att snuffie var med såklart:)
Mamma hade stuckit till jobb, så vaknade helt själv i lägenheten imorse:( Så jävla tomt, brukar då automatiskt kolla min mobil efter meddelande från Henrik. Brukade nästan alltid vara ett om han gått till jobbet. Typ godmorgon gumman eller något sånt...ååhh saknar:( Kan bara tänka varför??? Han var så ung, så livfull, hade hela livet framför sig. Å jag hade honom....mannen i mitt liv! Känns bara som att starta om. Hade inga planer på att vara en tant när jag får barn. Innan 30 inte ett år senare....men nu vill jag inte ens ha barn. Innan jag träffade Henrik sa jag att jag aldrig i hela mitt liv skulle ha några barn. Men jag kan lova att Henrik ändrade den tanken, hade blivit helt underbara barn:( Och han hade verkligen blivit en bra Pappa! Åh varför mannen i mitt liv, han jag ville bilda familj med?!
Nä jag måste nog ringa några samtal nu. Henrik om någon vet om min telefonskräck. Om jag ska ringa till människor jag inte känner så bra då... Önskar jag var som Henrik han var så vältalig och säker när han prata i telefon. Ja Henrik för mig var du verkligen bäst på allt. Älskar dig!!!
vill
VILL SÅ GÄRNA HA DIG HÄR:(ofattbart
Helt ofattbart att man kan gå från livslevande till helt borta från en dag till en annan. Det är verkligen helt svårt att förstå. Har blivit riktigt rädd för livet. Tanken att vem som helst i min närhet kan vara borta från en dag till en annan gör mig riktigt rädd. Fast att man litar på en person å vet att den aldrig skulle lämna en så kan man inte lita på livet självt. I mina tankar sitter Henrik å gråter däruppe för jag vet hur mycket han älskade mig och ville vara med mig. Eller är man bara lycklig där uppe. Jag vill inte att han ska gråta, hoppas inte man har dem känslorna där uppe. Jag hoppas att han ändå känner frid. Hoppas verkligen inte att han lider. Han är värd att ha det bra. Fast att jag tycker att han hade haft det mycket bättre här med mig:( Vill bara krama min mysman idag, hålla om honom hårt <3
2010
Trodde att 2010 skulle bli det bästa året hittills i mitt liv. Tji så fel man kunde ha! Så fucking jävla orättvist!!! Jag å min man skulle ju ha det så underbart i år:(
dålig sömn
Sover inte alls bra längre. Glömmer mina drömmar. Vill ju drömma om dig, känna dig och din doft i mina drömmar. Som om det var på riktigt! Hatar att vakna på morgonen utan dig vid min sida...är så tomt!!!
...
Jag vill att du finns här
när jag behöver dig.
Jag vill att du tröstar mig
när jag är ledsen
Jag vill känna dina armar om mig
när jag behöver trygghet.
Jag vill att du ger mig all din kärlek.
Jag vill torka tårarna
och känna mig lycklig.
Men det går inte så länge du
inte finns här.
Lördag
Sov riktigt dåligt inatt. Drömt en massa och vänt å vridit på mig en hel del:( I förmiddags var jag hos frissören å fixa håret lite. Kändes egentligen helt olönt, vem behöver jag vara fin för liksom, men jag hade bestämt mig för att klippa och färga det så då gjorde jag det. Blev fint, är nöjd! Önskar bara att Henrik fick se det. Det är ju honom jag vill vara fin för:S Men jag hoppas att han ser mig ändå! Har bestämt mig att jag ska klara detta, jag är stark. Vill inte vara utan Henrik men vad fan ska jag göra?! Kan ju inte göra något annat än att sakna Henrik som fan. Kan ju inte få honom tillbaka:( För Henriks skull ska jag visa att jag kan vara stark! Bara för det sitter jag här å bölar å är inte ett dugg stark...
Nu i eftermiddags följde jag med Jossan å kringlan till Höganäs för en fika, därefter åkte vi en sväng till Väla. Kringlan skulle ha fotbollsskor så då passa jag och Jossan på att kolla lite på vårt håll. Hittade en kort "jacka" och en prickig T-shirt med små puffärmar. Jag som inte skulle ha något. Så jävla dumt för jag shoppar bara för att trösta mig själv:( Vill liksom bara att Henrik ska vara här och säga vad han tycker! Blir så irriterad på att livet kan vara såhär orättvist!!!
Har så svårt med vad min tro är. Var jag tror att Henrik är? Önskar så att han sitter på ett moln å kan titta ner på mig! Men blir så jävla rädd av tanken att han kanske bara är helt borta. Vill inte det! Önskar att han kunde visa på något sätt att han är nära mig:(
Nä snart ska jag å Ella åka till mina föräldrar och titta på melodifestivalen!
Älskar dig något oerhört mycket min finaste Snuffie <3 <3 <3
Nu i eftermiddags följde jag med Jossan å kringlan till Höganäs för en fika, därefter åkte vi en sväng till Väla. Kringlan skulle ha fotbollsskor så då passa jag och Jossan på att kolla lite på vårt håll. Hittade en kort "jacka" och en prickig T-shirt med små puffärmar. Jag som inte skulle ha något. Så jävla dumt för jag shoppar bara för att trösta mig själv:( Vill liksom bara att Henrik ska vara här och säga vad han tycker! Blir så irriterad på att livet kan vara såhär orättvist!!!
Har så svårt med vad min tro är. Var jag tror att Henrik är? Önskar så att han sitter på ett moln å kan titta ner på mig! Men blir så jävla rädd av tanken att han kanske bara är helt borta. Vill inte det! Önskar att han kunde visa på något sätt att han är nära mig:(
Nä snart ska jag å Ella åka till mina föräldrar och titta på melodifestivalen!
Älskar dig något oerhört mycket min finaste Snuffie <3 <3 <3
utsikt från mitt fönster
problemet är stort
Problemet är stort! Jag vill inte vara utan dig. Vill kunna se dig nere i parken när du kommer gående upp till min lägenhet, jag vill komma ner till dig, ta din hand och gå en lång mysig promenad med dig. Hyra någon film, komma hem i värmen, burra ner sig i soffan med din arm runt mig å bara känna mig trygg igen:( Livet är en jävla resa och jag vill inte vara med på den längre. Drömmer förresten varje natt att jag reser, med tåg, buss, båt ja allt möjligt, med Henrik!!! Jag vill inte vara här ensam utan honom. Han var mitt kall i livet, det skulle vara vi, han gjorde så mycket för mig, gjorde mig till en mycket bättre människa. Jag vill kunna se tillbaka på alla fina minnen och det kan jag redan! Men jag vill ju att dom ska fortsätta med honom vid min sida. Jag behöver hans värme, hans värmande ord. Jag hatar att vara här utan dig Henrik! Livet är inte längre lekande lätt som det var med dig vid min sida. Just nu känns det mer som man hamnat i helvetet.
Fint väder idag. Men det får mig som sagt bara att längta till Henrik ännu mer än vad jag redan gör. Får mig att längta till våra mysiga promenader, picknickar vi alltid brukade ha eller våra myskvällar på balkongen med massa gott och något glas vin! Nä nu ska jag försöka äta någon frukost. Ska ut och gå med Marica kl halv 2 i råå.
Fint väder idag. Men det får mig som sagt bara att längta till Henrik ännu mer än vad jag redan gör. Får mig att längta till våra mysiga promenader, picknickar vi alltid brukade ha eller våra myskvällar på balkongen med massa gott och något glas vin! Nä nu ska jag försöka äta någon frukost. Ska ut och gå med Marica kl halv 2 i råå.
alone
Sitter själv i lägenheten:S Blev så idag, var uppe hos Jossan och Kringlan innan å klockan blev för mycket för att mamma skulle komma hit. Känns så sjukt ensamt, fast att jag har varit här ensam så många gånger så har jag aldrig varit så ensam på detta sättet. Jag har alltid haft Henrik i mina tankar, messat med honom, kanske pratat med honom i telefon å vetat att han snart skulle komma hem. På något sätt e detta så ofattbart. Vem tror eller tänker att ens pojkvän bara ska dö, vara borta på någon sekund och aldrig mer komma tillbaka?! Helt obeskrivlig känsla, totalt overklig. Nu vet jag hur utsatta vi verkligen är, att man inte är odödlig. Har aldrig trott att man kunde vara så beroende av en människa. Att ens värld verkligen rasar samman utan honom. Värst är tanken jag har om att jag alltid kommer leva mitt liv å tänka hur vi hade haft det och att jag alltid kunde haft ett bättre liv med Henrik vid min sida:( Vill verkligen inte leva mitt liv med tanken....tänk om?!
Sen har jag konstiga funderingar som jag inte vet var jag ska ställa mig till dom. Ser henrik mig, kan han höra när jag pratar med honom, kan han stötta mig eller är han bara helt borta?? Vet inte vad jag ska tro:( Vet bara att jag saknar honom något djävulskt, skulle kunna göra vad som helst för att ha honom här hos mig nu.
Måste försöka sova nu....
Sen har jag konstiga funderingar som jag inte vet var jag ska ställa mig till dom. Ser henrik mig, kan han höra när jag pratar med honom, kan han stötta mig eller är han bara helt borta?? Vet inte vad jag ska tro:( Vet bara att jag saknar honom något djävulskt, skulle kunna göra vad som helst för att ha honom här hos mig nu.
Måste försöka sova nu....
bo själv...
Att vara i lägenheten är inte så hemskt som jag trodde. Kan nästan kännas lite skönt, som att Henrik vakar över mig... För någonstans hoppas jag ändå att han finns med mig, att han kan hjälpa mig att påverka mina val i livet. Det känns bara som en hemsk mardröm, jag hoppas bara att han en dag ska komma in genom dörren som vanligt som om ingenting har hänt:( Jag liksom hoppas fast att jag vet att det aldrig kommer ske.
Jag känner mig bara så jävla ensam. Har aldrig bott själv! Hur gör man, vad gör man? Antingen har jag bott hemma eller med Henrik. Om man inte räknar med Halmstad men då messade vi och pratade varenda dag. Å så fort jag fick möjlighet körde jag hem till Henrik! Jag vet liksom inte vad man gör när man bor själv?! Och jag vill inte vara själv, inte på detta sättet. Vill verkligen ha Henrik. Han var verkligen mitt största stöd här i livet, finns ingen som fått veta så mycket om mig som han. Så skönt att ha honom, jag kunde vekligen säga allt utan att skämmas eller att han skulle tycka att man var knäpp. Kunde verkligen vara mig själv, knäppa jag liksom. Kanske bara Henrik som förstår detta...
Drömde förresten att vi kysstes i förrgår natt, å vad skönt det var! Sjukt verklig dröm.
Nä jag måste nog ta mig till jobb snart. Ikväll blir det kanske hamburgare hos Jossan, funderar på att höra om jag kan komma upp! Ska nog göra det:)
Jag älskar dig Henrik. Å Ella saknar dig, hon undrar var hennes lekman tagit vägen:(
Jag känner mig bara så jävla ensam. Har aldrig bott själv! Hur gör man, vad gör man? Antingen har jag bott hemma eller med Henrik. Om man inte räknar med Halmstad men då messade vi och pratade varenda dag. Å så fort jag fick möjlighet körde jag hem till Henrik! Jag vet liksom inte vad man gör när man bor själv?! Och jag vill inte vara själv, inte på detta sättet. Vill verkligen ha Henrik. Han var verkligen mitt största stöd här i livet, finns ingen som fått veta så mycket om mig som han. Så skönt att ha honom, jag kunde vekligen säga allt utan att skämmas eller att han skulle tycka att man var knäpp. Kunde verkligen vara mig själv, knäppa jag liksom. Kanske bara Henrik som förstår detta...
Drömde förresten att vi kysstes i förrgår natt, å vad skönt det var! Sjukt verklig dröm.
Nä jag måste nog ta mig till jobb snart. Ikväll blir det kanske hamburgare hos Jossan, funderar på att höra om jag kan komma upp! Ska nog göra det:)
Jag älskar dig Henrik. Å Ella saknar dig, hon undrar var hennes lekman tagit vägen:(
sov i lägenheten inatt
Sov i lägenheten inatt. Kändes sådär. Skönt på något vis att slippa sova i mina föräldrars vardagsrum på soffan. Men kändes så jävla ensamt. Vill ju ha Henrik där. Vi gjorde allt tillsammans. Helt sjukt detta! Kom att tänka på när jag skulle köpa min Peak-jacka. Jag stod i affären med mamma och valade mellan en röd och den svarta. Visste verkligen inte. Då tog jag upp telefonen. Mamma skrattade och undrade vad jag höll på med. Jag sa att jag var tvungen att ringa Henrik. Hon som jobbade i affären fnissade. Visste att Henrik jobbade men jag chansade att han hade lunch så att han kunde hjälpa mig med vilken färg jag skulle ha. Hans svarade som tur var. Och som sagt vi kom fram till den svarta! Helt sjukt för jag kunde verkligen inte bestämma sig utan Henriks hjälp. Nu måste jag klara mig helt själv. Har så mycket kärlek jag vill ge till Henrik:( Detta är så jävla orättvist, blir så arg att vi inte kunde gjort annorlunda, att man inte upptäckt något tidigare, att Henrik alltid var så envis och sa att det var lugnt, det fixar sig! Men vem tror inte det när man bara ska fylla 25. Men det känns verkligen som att mitt liv är fördärvat. Känns som att jag har för mycket sorg att bära på redan vid 24 års ålder. Känns som att jag har gått från att ha allt till inget! Det är säkert inte så men det är så det känns. Jag vill inte ens resa mig ur sängen. För vad innehåller min dag för något nyttigt eller kul???
Känns ganska konstigt att vid 24 års ålder inte ha "bott" ensam. Men vad hade jag för anledning att göra det när man hade träffat världens unerbaraste man. Min egna mysman! Han jag verkligen kunde göra allt med. Som livet kändes så lätt med! Det är ju den känslan man vill ha! Det var den känslan som äntligen hade infallit i mitt liv. Den känslan jag älskade över allt annat. Den känslan som bara kunde infinna sig mellan oss. Som ingen annan kunde förstöra.
Det är fint väder idag. Men för mig känns det som att det kvittar. Ännu en dag som jag ännu mer önskar att jag hade kunnat gå en lång mysig promenad med henrik i skogen och längs med stranden.
Nä jag måste ta mig i kragen nu å ta mig ner i stan. Ska gå en promenad med louise. Hörs säkert ikväll, då är jag i lägenheten igen. Den lägenheten där mysmannen har försvunnit:(
Ciao sålänge...
Känns ganska konstigt att vid 24 års ålder inte ha "bott" ensam. Men vad hade jag för anledning att göra det när man hade träffat världens unerbaraste man. Min egna mysman! Han jag verkligen kunde göra allt med. Som livet kändes så lätt med! Det är ju den känslan man vill ha! Det var den känslan som äntligen hade infallit i mitt liv. Den känslan jag älskade över allt annat. Den känslan som bara kunde infinna sig mellan oss. Som ingen annan kunde förstöra.
Det är fint väder idag. Men för mig känns det som att det kvittar. Ännu en dag som jag ännu mer önskar att jag hade kunnat gå en lång mysig promenad med henrik i skogen och längs med stranden.
Nä jag måste ta mig i kragen nu å ta mig ner i stan. Ska gå en promenad med louise. Hörs säkert ikväll, då är jag i lägenheten igen. Den lägenheten där mysmannen har försvunnit:(
Ciao sålänge...
i lägenheten...
Sitter i min lägenhet nu, läskigt och tomt men samtidigt tryggt på något vis. Har mamma precis bredvid mig så orkar inte skriva just nu. Det enda jag kan säga är att världen är så tom utan Henrik:(
Älskar dig min snuffie <3
Älskar dig min snuffie <3
du behövs
Jag saknar verkligen dig Henrik. Förstår inte hur jag ska klara mig utan dig. Behöver dig över allt annat på denna jorden. Vill dela mitt liv med dig, ha barn med dig. Saker som är helt omöjliga att uppnå. Hur ska jag någonsin kunna acceptera detta?!:( Jag vill inte ha det såhär...ett liv utan dig?!:(
vän sökes
Känner mig så ensam fast att jag vet att jag inte är det. Behöver en vän...eller flera. Vet att jag har "många" vänner men behöver en sån man hade för några år sedan. Då vi alla var singlar. En sån som Jenny. Vi umgicks alltid, närsom. Men nu har alla sambos, ingen man bara kan ringa å bestämma träff på direkten. Allt måste planeras.
Men helst av allt skulle jag vilja ha min Henrik här:(
Men helst av allt skulle jag vilja ha min Henrik här:(
fan
FAN vad jag saknar dig!!! Ett enda ord från dig skulle göra mig så lycklig:( Jag vill bara ha dig tillbaka! Grymt att det ska vara så omöjligt!!!!! Jag hade den finaste på denna jord, ville bara att vi skulle leva lyckliga tilsammans hela livet! Det var inte meningen att det skulle sluta såhär väl??
Måste försöka ta mig till duschen. Suttit i soffan hela dagen men det är jobb om en timme:( Vill inte men måste:( Vill bara kunna mysa med min gris, eller höra honom säga att jobb är bra. Behöver hans stöd och hans värme! Älskar ju honom:(!!!
Måste försöka ta mig till duschen. Suttit i soffan hela dagen men det är jobb om en timme:( Vill inte men måste:( Vill bara kunna mysa med min gris, eller höra honom säga att jobb är bra. Behöver hans stöd och hans värme! Älskar ju honom:(!!!
skulle..
skulle ha kört till lasarettet när du var anfådd, FAN, men du sa att det var lugnt, å du hade ju haft så innan så jag trodde på det:( Behöver dig!!
dröm
Drömde inatt om Henrik. Vi var nere på stan med Jenny och några andra. De skulle ta bussen hem, men jag sa att jag ville gå. Henrik sa att vi också borde ta bussen. Jag undrade varför och han sa därför att det var mörkt? Skumt. Men väl på bussen började jag gråta, var som om detta skulle vara nu efteråt, att han fortfarande levde, att han hade klarat sig och legat på sjukhuset ett tag. Iallafall började jag gråta, gosade in mig i hans famn och berättade hur orolig jag var för att det skulle hända igen, att jag inte ville förlora honom:( Han blev klart orolig som han brukade bli när jag var orolig över något, han klappade mig på pannan, kramade mig hårt och satt å tröstade mig och jag kände mig så trygg. Så som bara han kunde få mig att känna! Fan, det är så jävla orättvist, kan inte fråga sig själv varför tillräckligt många gånger! Jag behöver Henrik!!!
Liten och gammal
Har aldrig känt mig såhär liten och gammal på samma gång. Jag fattas verkligen mycket utan Henrik vid min sida. Känner mig plötsligt väldigt gammal. I mina tankar skulle vi haft barn inom 2-3 år. Alltså hade jag haft familj å barn vid 27 års ålder. När jag var med Henrik kändes det som att min ålder verkligen inte hade någon betydelse. Men nu känner jag mig så gammal, efter på något vis. Jag hade ju det jag ville ha och såg verkligen fram emot vår framtid! Nu har jag inget:(
