snuffiesgumma

Svårt att riktigt förstå att detta har hänt. Känns konstigt att prata om Henrik som att han inte finns här. Allt är så fel! Han skulle varit här! Vi skulle kunna levt ett så fint liv tillsammans. Vi hörde ihop:( Vi passade som handen i handsken för varandra, det är så jag känner iaf. Finns säkert de som har invändningar på det men då har de inte levt så nära oss som de borde gjort för att förstå. Varför skulle jag bli lämnad kvar och utstå denna oerhörda sorg, varför skulle den svagaste länken av oss få stanna kvar här?!

Fan jag vill så gärna känna av din närvaro, vill veta att du är här hos mig. Igår när jag körde bil gjorde jag som jag alltid brukade göra, la handen på ditt lår....ja nu var du ju inte där men vem vet?! Råkade bara göra det utan att tänka på det. Ett teckan kanske? Jag saknar så att bara krama om dig, att bara gå vid din sida å känna mig som din. Du var så vuxen av dig, fick mig att verkligen känna mig starkare och faktiskt ganska ung. Kändes som vi hade stannat tiden. Nu rinner bara tiden iväg, jag borde känna mig ung men börjar bara känna mig gammal och att jag inte har någon framtid. Inget fast jobb, ingen utbildning och det värsta av allt, inte dig vid min sida som kan lugna mig när stormen i min hjärna sätter igång:( Allt är så jävla fel utan dig!!!