snuffiesgumma

Imorse var jag uppe kl 6. Det var tidigt och sjukt jobbigt. Så van vid att Henrik brukade få dra av mig täcket och putta upp mig, eller att han var trött och att han stängde av min mobilsignal så att jag försov mig. Först trodde vi att mobilen inte fungerade men sen kom vi fram till att Henrik nog stängde av den i sömnen för att han hatade min signal så mycket. Men jag kom upp imorse, det var mer än vad jag trodde jag skulle göra. Men det var inget kul att stå i hallen å titta in mot sängen och se att den var tom. Normalt låg ju alltid Henrik kvar å mös och såg så mysig och söt ut. Gick alltid in och pussade honom på kinden när han sov, han vaknade alltid och sa -kör försiktigt gumman! Fan, överallt finns det minnen. Fan vad jag saknar allt!!!