snuffiesgumma

Hemma. Känner mig direkt skyldig för att jag har haft en ganska trevlig stund. Sluppit prata så mycket, bara suttit å lyssnat på galna Paulina och kunde inte låta bli att skratta åt hennes galenheter. Kommer hem å tänker, men gud, vad ska folk tro? Varför skrattar hon? Saknar hon inte honom? Är hon inte ledsen? Visst fan är jag det, men någon gång måste man bara få koppla bort det. Men visst fan känner man sig då skyldig när man kommer hem, som att man inte saknar honom. Men jag kan lova, jag saknar honom mer än vad ord kan beskriva, om ni inte tror det kan ni följa efter mig med en dold kamera så kan ni se! Jag kanske inte visar det för er men de som känner mig väl vet att jag inte så lät vågar visa det öppet!!

Jag saknar dig! Aldrig kommer någon att kunna ersätta dig!!Du var något speciellt, som jag har sagt innan, det var mer än kärlek. Svårt att förklara men bara vi vet ju. Du kommer alltid finnas hos mig!!! Älskar dig!! Kan inte säga det nog många gånger, du kanske inte kan läsa detta men jag hoppas på något sätt att du finns vid min sida....